Skillnaden mellan en insändare och en debattartikel

För en vecka sedan skrev jag artikeln Tillståndsenheten i Södertälje. Syftet med artikeln var att belysa problemet med att tillståndsenheten i Södertälje tolkar alkohollagen på ett för staden negativt sätt. Jag ville med min stil och framtoning att artikeln skulle kännas väl genomtänkt, seriös och ha det där lilla extra som ett debattinlägg bör ha. Med tanke på den otroliga respons jag fått på Facebook, Twitter, på stan, i Pressbyrån och via SMS lyckades jag med mitt mål. Jag väntar fortfarande på det första mothugget i debatten.

I lördagens LT publicerades så min artikel på debattsidorna i papperstidningen och idag dök den även upp på lt.se under rubriken Risk för indraget alkoholtillstånd.

Det som skiljer versionen i LT med originalet är 112 tecken. Originalartikeln hamnade på exakt 2 000 tecken och efter redigering av LT för att få plats i tidningen blev resultatet 1 888 tecken långt.

Vad det gäller både innehåll och budskap tycker jag att LT gjort ett mycket bra jobb med redigeringen, men som författare av originaltexten saknar jag den där retoriska udden. Kanske är det bara jag, men känns inte den redigerade texten mer som en insändare än som en debattartikel? 112 tecken kan göra mycket för känslan i en text.